Trots att jag faktiskt gick och la mig halv nio igår så är jag hur trött som helst och sedan i tisdags har ett återkommande illamående som sätter in på vägen till jobbet och återkommer från och till genom hela dagen.
Känns nästan som om jag går omkring och är bakfull.
Har en jäkla massa gaser i magen som inte går att hålla tillbaka. Sedan har jag drabbats av ständig hunger.
Jag blir så hungrig att jag tror att jag ska dö och när jag väl äter så blir jag liksom men usch nu kan jag inte äta mer.
Från och med idag ska jag inte köpa någonting utöver mat och cigg.
Jag måste ge fan i att shoppa.
Jag mår ju inte direkt bättre av det, får snarare ångest.
Både innan och efter köpet får jag ångest och ändå går jag igenom med det.
Igår hade jag över 3000kr på kontot som jag tyckte kunde räcka månaden ut och kommande månad för cigg och OM jag ville unna mig något. Nu har jag ca 200kr kvar.
Var visserligen hos frisören idag men även där blev det ett onödigt köp.
Varför måste jag köpa en massa hela tiden? Jag fattar inte...
Jag ska försöka hålla mig med att inte köpa en enda sak från tills jag åker till London, när nu det blir.
Jag borde lägga mer tid på att plugga teori och mindre på shopping. Hälften av grejerna kommer ju inte ens användas. Fan... Jag hatar att jag har ett sådant HA-begär. Vill bara spy över mig själv.
Japp, då vart man hemma igen efter en promenad med lillen i nolhaga parken samt några försök till löp/jogga, gick la sådär. Cooper skötte sig galant i alla fall :)
Nu blir det frukost och dusch för att sedan ta det lugnt en stund innan jag beger mig iväg till en 5 timmars dag på jobbet ;)
Som jag köpte för någon månad sedan så idag när jag åkte med lillebror på arbetsintervju så passade jag på att köpa en ny.
Det roliga var att när jag köpte min andra plånbok så var högst prio att sen skulle var funktionell, ha många fack och inte vara allt för stor.
Ändå kom jag hem med en plånbok som var aningen större än jag önskat och var mer snygg en praktisk.
Så nu köpte jag inte den snyggaste jag hittade utan en son fyllde funktion.
Den är liten, smidig och har flera kortfack!
Sedan så kände jag mig vågad och köpte en korall färgad.
Vanligtvis är det så lätt att man väljer svart så jag hade bestämt mig för att ta en brun denna gången. Men när jag såg den korall färgade så vart jag fast, det kändes helt rätt ;)
Sedan "råkade" jag köpa en jätte söt vit kuvertveska/clutch, även den från MK, som vart super smidig. Den hade kortfack och en lite mindre fick så man har koll på allt när man är ute på krogen tex.
Så helt plötsligt vart man 1800kr fattigare "/
Men men, jag är super nöjd med mina köp. Det ända som känns lite sisådär var att väskan låg framme vid kassan så jag kikade lite på den, frågade vad den kostade och med ca 2 sekunders betänketid sa jag "jag tar den med!"
Liksom lika lätt som om det vart ett läppglans inne på H&M för 20 spänn!
Skäms nästan lite då det kändes som om jag tappat greppet helt om värdet av pengar.
Men ibland är det skönt att unna sig något extra som man INTE behöver utan bara vill ha.
Nog för att jag kanske shoppar lite för mycket men jag lyckas alltid hitta på en ursäkt till varför jag köpt de jag köpt.
Nu känner jag bara; jag kände för det typ!
Hahaha skenade iväg lite kände jag.
Tanken var att jag skulle skriva en rad och slänga upp bild på plånboken.
Svettas som en gris, köper med mig en macka från espresso house och köper lite godis och dricka.
18:15 sätter jag mig på tåget mot Hudiksvall, det är varmt och jag jonglerar med mina grejer och lyckas nätt och jämnt komma på tåget som är från stenåldern.
I samma veva som jag slänger, puttar och knuffar upp min gigantiska resväska på en gula bryter jag en nagel som slits av långt i från roten. Aj!
Tåget som skulle gå 18:25 rullar inte från stationen förrens 19:15 då ser vart problem med en vagn som dom tillsist kopplar loss. När vi väl rullar går allt i slowmotion. Vi stannar mitt i skogen och efter en stund säger dom i högtalaren att vi måste stanna vid en plattform och invänta brandkåren då brand larmet gått i en vagn.
I över en timme blir vi stående i västra bodarna.
20:50 kommer ett tåg mot Stockholm och plockar upp de passagerare som skall dit medan vi som ska längre bogseras vidare till Alingsås.
21:00 och jag är tillbaka där jag började.
Svettas och har svårt att andas.
Tåget från stenåldern är som en bastu. Trångt, varmt och påtvingat.
Går ut från tåget för att få lite luft.
Jag befinner mig nu ca 5 minuter från min sköna säng, min trygghet.
Jag vill inget hellre än att gå hem.
Ångesten kommer som en käftsmäll tillsammans med svettningarna och andningssvårigheterna.
Jag vill hem, men kan inte med att svika E.
Paniken och ångesten blir allt påträngande.
Jag ringer till pappa som säger åt mig att i slutändan så måste man tänka på vad som känns bäst för en själv, det är ingen annan som tänker på dig när det väl kommer till kritan.
22:02 tar jag mina tillhörigheter och rullar över gatan med ångest och gråt.
Jag gav upp och vän därmed första pris för världens sämsta kompis.
Usch vad jag ångrar mig idag. Nog att det är skönt att vara hemma men ångesten sitter kvar...
Helt plötsligt blev det väldans kvavt i vår lilla stad. För första gången på länge kan jag säga att jag uppskattar att känna kyliga vindar fläkta.
Körlektionen gick bra! Fick veta att mm körskolelärare sagt upp sig med omedelbar verkan och vägrat jobba kvar månaden ut. Aja, då slapp jag ha dåligt samvete för att jag valt att köra med en annan lärare som jag trivs mycket bättre med ;)
Efter lektionen tog jag itu med disken från helvetet. Jag har tagit all disk i tre dagar och så kom K hem sent igår med sina föräldrar i släp och skulle dricka kaffe och ära tårta. Suck... Fick diska i omgångar då det inte ens fick plats i diskhon!
Efter det gick jag en sväng på stan, bet mig i läppen och kom hem tomhänt. Duktigt!
Sen blev det en promenad med lilleman och en trip till affären.
Nu sitter jag utanför huset och avnjuter en cigg och ska strax in och förbereda middagen; indonesisk risotto!
Och imorgon kör vi på stekta nudlar, kycklingspett och jordnötssås MUMS!
Vist låter det som om jag är värsta mäster kocken!? Får hoppas att det blir lika gott som det låter höhö